Att göra en att-göra-lista.

Så här efter jul och nyår kan det vara svårt att hitta tillbaka till vardagen och hamna i balans. Det som egentligen skulle vara ledighet blev säkert som för de flesta av oss bara mer stress. Man satte för höga krav på sig själv och sin omgivning. Bankkontot ekar och nyårslöftena skriker ångest. Nu är sömnen ofta i obalans och du har hundra tankar huller om buller i huvudet. Jag vet då att jag har det i alla fall.

Det är nästan så att man hoppas på att man ska åka på en rejäl förkylning så att man hinner återhämta sig några dagar till innan det bär av mot vardagen igen.

Stopp, stopp, stopp!

Jag vet att det känns hemskt att rada upp allt som kanske ligger och trycker i bröstet men det är bra att få upp det till ytan. Skriv ner allt som oroar och stressar, behåll det inte inom dig. Risken finns att man kraschar utan att förstå varför. Varför är det så mycket nu? Jag har städat men ändå känns det så stökigt. Jag tror att det är viktigt att försöka ta en sak i taget. Det är lättare sagt än gjort självklart, men bara att göra listor underlättar för mig i alla fall. Grejer som ska göras idag, i veckan och i månaden. Och sen en lista med kreativa idéer (som oftast blir högsta prio), men det blir då så mycket tydligare att det andra måste göras först när allt hamnar synligt framför dig.

Jag t.ex. radade upp allt igår när jag insåg att detta måste göras för att få bort kaoset i mitt huvud. Jag satt vid datorn och googlade på bra list-program. Oj vad jag snöade in mig. Jag satt säkert i två timmar, bara för att hitta ett bra program som hjälpte mig att göra listor. Jag vägde fördelar och nackdelar, installerade några stycken och testade mig fram. ”Nä, den där designen passar inte mig”. Funktionen på programmet blev större än mitt faktiska problem. Sen såg jag min stora whiteboardtavla. Den där måste ju upp! Men jag har ju ingen upphängningsfunktion på den…

Hm, hur skulle jag lösa detta problem. Jag vet, jag bygger en!

Jag tog en hylla som jag inte har någon användning för, (står mest och samlar upp damm), och började snickra. Timmarna flög och medan min man passade våran 8-månaders dotter så grejade jag med måttstocken och mätte ordentligt.

”Du vet att du måste ha expanders för att sätta upp den där älskling?” säger min man. Aha, ännu en tröskel. Jag tittar på klockan som flugit och sen på min lista som förblev ogjord eftersom att jag nu har detta fantastiskt roliga projekt som tyvärr tagit längre tid än väntat. Allt måste ju göras ordentligt. Och det vet jag, men belöningen är ju så nära. Tillslut så fick vi oväntat besök av mina föräldrar som jag först kände mig stressad över men snabbt insåg att min pappa kanske kunde vara till stor hjälp i mitt skapa-en-att-göra-lista-projekt.

Pappa – som självklart hade en del synpunkter i min konstruktion – insåg tillslut att det bästa han kunde göra för att skademinimera situationen var att själv hjälpa till. Och så stod vi där, far och dotter med mitt adhd-projekt. Det är så skönt att han efter många år har accepterat att jag måste få utlopp för mina kreativa störningar.

En timma senare med hjälp av min far satt whiteboardtavlan på min nybyggda uppställningsanordning. Äntligen så kunde jag skriva upp min att-göra-lista. Första punkten, att göra en att-göra-lista: Check!

IMG_1748

 

1Kommentera
  • cattastroph

    12 januari, 2016 at 12:57 Svara

    Smart! Ja det gäller att hitta sitt eget sätt, som funkar. Jag har laddat ner otaligt många attgöralistor-appar, men ingen har funkat riktigt bra. Kommer ihåg att titta på dom när jag är på jobbet tex, eller när jag ska lägga mig. Har haft whiteboards, griffeltavlor osv men de blir liksom osynliga för mig.
    Nu har jag gått över till små pappersblock, randiga. På kvällen radar jag upp en att göra-lista för nästa dag. Och det fukar asbra! Hittills… 😉
    Jag har svårt att få göra nåt gjort. Börjar med massor samtidigt och inget blir klart. Men på denna papperslista skriver jag upp ett antal olika saker, utan prioritering, vad jag KAN göra imorgon.
    Är listan tom blir jag stressad, orolig, ångestfylld. Jag blir antagligen liggandes i soffan med dåligt samvete eller irrar runt och gör massa olika onödiga saker. Det måste finnas NÅT på listan.

    Jag startar alltid mina lediga dagar i soffan framför nyhetsmorgon. På soffbordet ligger listan och jag kan sätta igång med listan när jag känner mig redo för det, i vilken ordning jag känner för just då. Och en sak i taget. 🙂

    Men tänk… det har tagit ett par ÅR att komma på en sån enkel grej!

Lägg till en kommentar