Framtidens skola som funkar för alla hjärnor

1969 skedde den stora skolreformen då det bestämdes att barnen som gick i hjälpklasser med inlärningssvårigheter skulle undervisas i vanliga klasser. Tanken att alla elever skulle lära sig i samma klassrum och i gemenskap var fin,  men att förvänta sig att även de barnen ska uppnå samma mål – från en läroplan som inte har förändrats sedan 1994 – känns inte så genomtänkt.

Skärmavbild 2017-04-04 kl. 13.16.02

Artikel ur Dagens nyheter

 

 

 

 

 

 

 

 

Den svenska skolan har kritiserats en del i media och det pratas om att knyta samman hjärnforskning och pedagogik, vilket jag tycker låter väldigt spännande. För jag tycker inte att dagens skola är anpassad för alla barnen, iallafall inte alla sorters hjärnor och inlärning. Skolvärlden är i behov av nya strategier och inlärningstekniker som går i hand med den nya forskningen. För allt går snabbare nu och en stressad hjärna har en oerhört låg inlärningsförmåga vilket resulterar i noll koncentration. Det blir helt enkelt för jobbigt att fokusera när hjärnan redan känns överbelastad. Oavsett om den är långsam eller snabb.

 

Skärmavbild 2017-04-04 kl. 13.20.57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koncentrera dig, det hör vi överallt. Men vad innebär det egentligen? Jo, det är att rikta sin perception, sina tankar och känslor mot uppgiften. Och ju mer erfarenhet och associationer vi har till själva ämnet, desto lättare fäster det vi lär oss via arbetsminnet in till långtidsminnet.

 

Processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information (alltså förmågan att tänka, känna och lära) kallas för kognitiva funktioner. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Elever med kognitiva svårigheter, som adhd har enligt forskning ett sämre arbetsminne. Det är ofta redan överbelastat med för mycket information och är även väldigt känsligt för störningar. De yttre störningarna kan vara en rörig, stimmig klass eller starka lampor men sen finns även inre störningarna. Det kan exempelvis vara låg självkänsla, oro, tankar om utanförskap eller bråkigt hemma. Och jag har en stark känsla – som vittne till alla de barnen som jag möter varje dag – att de inre störningarna påverkar arbetsminnet enormt.

 

Hur minns vi det vi lärt oss?

Grunden ligger såklart i elevens tidigare associationer och känslor till liknande upplevelser, i det här fallet lektioner. Hon har redan en förutfattad och bestämd inställning för att förbereda sig själv mentalt. Så hör du dig själv säga att eleven har en taskig inställning så kan det vara bra att reflektera över vad som kan ha påverkat henne negativt under en tidigare lektion. Lyckas vi vända på inställningen eller hittar anledningen till stress eller oro så har arbetsminnet lättare att samla information.

När vi väl har lärt oss något som hamnat i arbetsminnet så kommer nästa steg. Att skapa sammanhanget. Under natten när vi sover sorteras all information som vi har lärt oss under dagen i vår bokhylla. Då ställer hjärnan dig frågan; kommer du att ha någon användning av denna information? Och finns där ingen avdelning som vi redan har skapat i sammanhanget så slänger hippokampus den informationen. Men genom att koppla ett sammanhang eller association i lärandets stund så skapas då en avdelning i din bokhylla och fäster därmed informationen lättare i långtidsminnet.

 

I mitt jobb som resurspedagog letar jag ofta efter nya innovativa inlärningstekniker för att underlätta för vissa elever. En dag googlade jag på visuell matematik och hittade något som fångade mitt intresse på en gång.

 

Skärmavbild 2017-04-04 kl. 13.26.19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mappia levererar pedagogiskt utformade verktyg för barn med inlärningsproblematik. De har appar och spel som ska underlätta inlärningen i form av mer greppbar information inom ämnena matte, engelska och nu även svensk grammatik. Jag lyckades ganska snabbt hamna på en kurs hos dom där  de pratade om sin vision om visuell inlärningsteknik. De berättade om hur hela idéen kom till, när två av grundarna pratade om minnet och hur de båda tog in information. Den ena var dyslektiker och förklarade hur svårt det var med allt som var för abstrakt, som hon inte hade någon koppling till. Under det samtalet föddes Mappia- metoden. Inlärning anpassat till hjärnans styrkor.

 

 

Faktatext, siffror och annan abstrakt information kan vara svårt att greppa och intressera sig av om en inte har den avdelningen i sin bokhylla. Det blir helt enkelt tråkigt och svårt. Men det som jag bland annat har använt mig utav i min pedagogik, (när jag har förklarat vikten i att upprepa och repetera för en elev med inlärningssvårigheter) är Mappias egna förklaring till hur hjärnan fungerar.

 

Jag och en elev satt och repeterade engelsk grammatik. Då slängde sig eleven ihop på bänken och klagade på hur tråkigt och svårt det var. Jag funderade och ritade sen upp en hjärna på baksidan av arbetsbladet. Jag förklarade att vi hade som små stigar i våra hjärnor som symboliserade allt som vi har lärt oss genom livet. Jag ritade upp en hoppastig och en parkourstig och förklarade att eftersom att du tycker att dessa stigar är så roliga så har du trampat in dom så djupt att det inte är lika svårt eller tråkigt som kanske annat kan vara. Jag ritade även en stig som nästan var lite osynlig.

16265652_10154308792683596_3290856977231295428_n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Här är den nya stigen som heter Engelsk grammatik. Den är inte så nertrampad än och behöver trampas ner mer för att den ska vara lättare och roligare. Därför är det så bra att repetera.” 

 

Jag känner ändå hopp när jag träffar så engagerade och kreativa eldsjälar som brinner för att det ska vara lika för alla. Och det är så enormt viktigt, för vi behöver de där kreativa och innovativa barnen i vår framtid. Ta bara alla stora uppfinnare och matematiker, forskare och konstnärer som har påverkat mänskligheten som tänkte utanför boxen. De såg andra lösningar och tänkte snäppet längre.

Sen får vi självklart ta hänsyn till hur mycket lärarna orkar och hur skolpolitiken ser ut. Det går ju inte och vifta med en trollstav. Skolan behöver helt enkelt prioriteras mer. Men jag tänker ändå att det börjar med oss, som kämpar varje dag. Oavsett om du är rektor, pedagog, elev eller förälder.

Gör inget som känns fel, acceptera inte ett nej och tro på dina idéer. De behövs för att påverka och förändra skolvärlden så att alla får möjligheten att lära sig, på sitt sätt.

 

 

Skärmavbild 2017-04-04 kl. 14.07.53

Här laddar du ner deras app Mappia Multi, där du använder dig utav bilder för att lära dig multiplikationstabellerna:

https://itunes.apple.com/se/app/mappia-multi/id1037715029?mt=8

 

Här finns även en jättebra informationsfilm där Mappia berättar om deras pedagogik samt hur hjärnan fungerar:

 

 

 

 

 

Inga kommentarer

Lägg till en kommentar